måndag 21 september 2009
Lycka!
måndag 14 september 2009
fredag 11 september 2009
måndag 7 september 2009
Ett tag sen jag skrev lite text här. Praktiskt att kunna blogga från mobilen dock. Igår satte vi upp gungställningen som vi fått från mamma. Det blev faktiskt jättebra, inte så svulstig som jag trodde. Nu är det kvar att gräva ner lite så vi kan lägga sand. Blir värsta lekparken på tomten. Men det ska man ju ha när man har hundra ungar.
I fredags kastade en unge ett äpple på vårt köksfönster så det sprack! Kompis Sofia var här då och rusade ut och fick tag på grabbarna, som smart nog kom tillbaka och fortsatte palla äpplen hos grannen. Hon fick ett namn på killen som kastat, dom andra var superskraja och skvallrade. Jag ringde till pojkens pappa och berättade vad som hänt, att jag skulle velat att dom ringt om det var mina barn osv. Tyckte jag fick ganska lite respons, men efter en stund ringde han tillbaka och lämnade över luren till en storgråtande liten åttaåring. Jag är så jäkla känslig, så jag börjar ju också grina. Kunde inte annat än att säga till honom att aldrig göra om något liknande igen, och berömma honom för att han erkände och bad om ursäkt. Hoppas hans föräldrar inte är för hårda mot honom. Vi hade ju en liknande incident med William för något år sen när han med en kompis rispade grannens brevlåda och satte spikar mot deras bildäck så det gick punka. Jag vet vad grupptryck kan göra, så jag hoppas de här killarna tänker en extra gång nästa gång de gör bus.
Idag blir det en tripp till affären och återvinningscentralen. Supermåndag. Verkligen.
I fredags kastade en unge ett äpple på vårt köksfönster så det sprack! Kompis Sofia var här då och rusade ut och fick tag på grabbarna, som smart nog kom tillbaka och fortsatte palla äpplen hos grannen. Hon fick ett namn på killen som kastat, dom andra var superskraja och skvallrade. Jag ringde till pojkens pappa och berättade vad som hänt, att jag skulle velat att dom ringt om det var mina barn osv. Tyckte jag fick ganska lite respons, men efter en stund ringde han tillbaka och lämnade över luren till en storgråtande liten åttaåring. Jag är så jäkla känslig, så jag börjar ju också grina. Kunde inte annat än att säga till honom att aldrig göra om något liknande igen, och berömma honom för att han erkände och bad om ursäkt. Hoppas hans föräldrar inte är för hårda mot honom. Vi hade ju en liknande incident med William för något år sen när han med en kompis rispade grannens brevlåda och satte spikar mot deras bildäck så det gick punka. Jag vet vad grupptryck kan göra, så jag hoppas de här killarna tänker en extra gång nästa gång de gör bus.
Idag blir det en tripp till affären och återvinningscentralen. Supermåndag. Verkligen.
söndag 6 september 2009
lördag 5 september 2009
Lördagslek!
måndag 31 augusti 2009
lördag 29 augusti 2009
fredag 28 augusti 2009
söndag 23 augusti 2009
Hej då nappen.
lördag 15 augusti 2009
Några bangar och äter kött, något jag in
lördag 8 augusti 2009
söndag 2 augusti 2009
torsdag 30 juli 2009
Nytt hår
onsdag 29 juli 2009
Livskvalitet
tisdag 28 juli 2009
måndag 27 juli 2009
Sommar!
lördag 25 juli 2009
fredag 24 juli 2009
På Halmstads äventyrsland. Elvis med imp
torsdag 23 juli 2009
onsdag 22 juli 2009
Kusinerna ihopkurade under paraplyet. Pl
Hur tänker man när man gör sånt här godi
lördag 18 juli 2009
Projekt hos syrran. Blir svettig av att
fredag 17 juli 2009
tisdag 14 juli 2009
Mobilblogg!
Nu när min superfina W995 har landat på Snäckvägen kommer den här bloggen bli mer frekvent uppdaterad. En bild, lite text och så iväg via e-mail rätt in i bloggen. Rubrikerna blir lite konstiga, den tar in så mycket av texten jag skriver på mobilen som går inne på den raden och klipper sen. Sen upprepas allt fast allt jag skrev lite längre ner. Perfektionisten i mig avskyr detta, terapeuten älskar det. Slappfisen i mig kanske borde läsa om det går att ordna på nåt vis, men skit samma. Jag får ut bilder i bloggen och det är väl det viktigaste?
Kommer fylla på med text också om allt som händer, men med tanke på hur ofta det har blivit hittils så är det här en perfekt lösning!
Kommer fylla på med text också om allt som händer, men med tanke på hur ofta det har blivit hittils så är det här en perfekt lösning!
söndag 5 juli 2009
Det här är något man inte önskar sin värsta fiende. Jag har ännu inte orkat skriva ner allt som har hänt. Har tänkt att jag ska göra det som nån slags terapi, men som sagt, det är för tungt ännu. Tror att jag inte egentligen har fattat vad som hänt. Borde jag inte ha gråtit mer i så fall? Jag har gråtit två gånger sen det hände. Den första gången var efter dom hade stuckit honom tre gånger i ryggslutet för att få ryggmärgsvätska, och andra gången var efter återfallet han fick efter 7 dagars uppehåll. Då bröt jag ihop på Neos dagis av alla ställen och bara satt och grät. Underbara personal som gjorde sitt bästa för att trösta.Nu har det gått 10 dagar sedan det senaste anfallet. Jag ber till alla högre makter som finns att det inte ska komma något mer. Tänk om det gör det? Vet inte vad jag gör då.
Det värsta är nog att vi inte vet vad det beror på. Nu tror ju läkarna att det beror på att han får upp mat i strupen som täpper till, dykreflexen, och som gör att han inte kan andas, och sen går kroppen i försvar med någon slags kramp. Men dom vet ju inte 100% säkert. Skulle det aldrig mer komma tillbaka så kanske det går att leva med den förklaringen. Men om det kommer tillbaka. Herregud, dom måste ju hitta vad det är! Magnus och jag satt och drömde om vad vi skulle göra om vi vann massa pengar. Vi var rörande överens om att vi skulle åka till USA och köpa privat vård om han skulle fortsätta vara sjuk. Även om vi är ganska så positivt förvånade om farten det blev på alla undersökningar, så är det sjukt att det ska behöva vara så rörigt. Tror att vi har träffat upp till 10 olika läkare. Och några av dom verkar inte ens ha läst journalen så dom kommer med sina egna slutsatser. Den mesta diagnostiseringen har jag gjort själv via internet, och fått bekräftat efter direkta frågor till läkarna.. Ska det behöva vara så i ett så medicinskt utvecklat land som Sverige?
Hade bara tänkt skriva ett kort inlägg om att vi lever och har det hyfsat just nu, men det var visst mer som ville ut.
fredag 29 maj 2009
Vårruset!
Bild lånad från varruset.seInte så full av förväntan, men med en bra känsla i kroppen kom jag då till Norrköping för att springa Vårruset. Dagen hade varit helt sjuk. Först bebisfika där, efter att jag hade ätit den största muffin jag nånsin sett, Elvis smackade ansiktet rätt in i en IKEA-pall och spräckte överläppen på insidan. Ett stort köttigt sår och extremt mycket blod för en bebismun blev resultatet. Efter det var det nån kvarts paus innan jag skulle vara på utvecklingssamtal på dagis för Neo. Fick höra bara bra saker och vår lilla guldklimp. Stress därifrån till utvecklingssamtal för William. Det var extra spännande eftersom vi skulle få resultaten från Nationella proven. Det hade gått jättebra för William om man utgår från förutsättningarna. Där han inte hade klarat så bra var där lärarna själva kände att dom inte hade jobbat tillräckligt för att barnen skulle klara det. Jag såg på läraren flera gånger att hon tyckte det var sjuka saker som dom skulle klara av.
Efter att det samtalet dragit ut på tiden 45 minuter mer än vad det skulle så rusade jag hem, hämtade Neo från farfar som stod och väntade med Neo (Mange skulle inte hinna hem i tid, så farfar skulle ner och duscha och sen komma tillbaka), lassad in även honom i bilen, åkte och handlade picknick, snabbt hem igen för att byta om, äta lunch (klockan var snart 16,00, blev en tallrik yoghurt), lämna över tre trötta och hungriga barn till en lätt chockad farfar och sen äntligen iväg.
Det dröjde tills vi var ute på motorvägen tills jag kunde andas igen. Innan vi var där hämtade jag Sofia och hennes lilla dotter, lämnade dottern hos dotterns farmor, handlade säkerhetsnålar och sen i väg. Skulle även hämta ett batteri på Bauhaus åt Mamma och Sune för det hade dom missat att man skulle göra när dom handlade en borrmaskin där förre helgen. Sen snurrade två virriga tjejer in i Norrköpings City för att hitta var vi skulle vara. GPSen hade inte funnits nån tid till att fixa så det blev gammal hederlig karta. Det gick sådär. Efter lite tur och ganska mycket fnitter hittade vi en jättebra plats så nära det gick att komma. Klockan var då strax innan start så det enda vi hann var att kissa och knyta skorna.
Vi startade i tredje stargrupp som hette "jogga snabbt". Skrattade gott åt det ett tag med tanke på min helt uteblivna löpträning. Efter ca 800 meter kändes det som om jag skulle dö, efter en km var det helt ok. Då bestämde jag mig för att ta ett beslut om att gå eller inte gå vid två kilometer. Spejade efter skyltar och tyckte nästa kilometer var jättelång. När skylten äntligen kom så stod det 4 kilometer på den! Då kunde jag ju inte vara en looser och sluta springa. Men hjälp, det tog verkligen emot när vi kom upp på Drottninggatan och skulle springa i svagt uppförslut och på kullersten. Men efter det kom det snart ett mål och jäklar vad bra det kändes, jag hade sprungit hela vägen och på 10 minuter bättre än vad jag siktade på. Så himla supernöjd.
Nu har vi redan siktat in oss på tjejmilen i slutet av augusti och sen Lidingöloppet i oktober som är 1,5 mil. Jag som inte ens gillar att springa tycker att det här är riktigt kul!
tisdag 26 maj 2009
Elvis sov för första gången hela natten! Igår överaskade han oss med att sova till 06,45 istället för 05,00 som annars är hans förinställda tid. Då vaknade han 3 ggr för mat, men inatt.. INATT.. sov han 21-06 UTAN ett enda uppvak. Nu vaknade Neo 2 gånger så det blev ju inte sammanhängande sömn för oss, men det gööör inget!
Sjukt mycket att göra innan vi åker till USA den 17 juni. Har gjort ett schema där vi kan skriva in vad vi måste göra varje dag. Helgerna är redan fullt uppbokade och det är inte många luckor på vardagarna heller. Men det är ju samtidigt roligt, tiden flyger ju iväg.
Uppdatering på beachformen; Nacken är bättre och igår blev det lite vanlig motstånds-styrketräning framför TV:n. Det är det som måste till nu varje dag innan vi åker (och även när vi är borta). Tror att det är ca 2 kilo som ska bort och så till med lite muskler. Det booorde vara rimligt att uppnå.
Dagens aktiviteter är att lämna Neo på dagis, hälsa på församlingshemmet inför dopet på söndag, sola lite, städa lite och fundera lite på ett jobberbjudande jag fått som kräver mycket fundering.
Sjukt mycket att göra innan vi åker till USA den 17 juni. Har gjort ett schema där vi kan skriva in vad vi måste göra varje dag. Helgerna är redan fullt uppbokade och det är inte många luckor på vardagarna heller. Men det är ju samtidigt roligt, tiden flyger ju iväg.
Uppdatering på beachformen; Nacken är bättre och igår blev det lite vanlig motstånds-styrketräning framför TV:n. Det är det som måste till nu varje dag innan vi åker (och även när vi är borta). Tror att det är ca 2 kilo som ska bort och så till med lite muskler. Det booorde vara rimligt att uppnå.
Dagens aktiviteter är att lämna Neo på dagis, hälsa på församlingshemmet inför dopet på söndag, sola lite, städa lite och fundera lite på ett jobberbjudande jag fått som kräver mycket fundering.
lördag 23 maj 2009
Duktigt!
Kom just från en "joggingrunda". Synd att säga jogging. Igår när jag låg i sängen och skulle lyfta över Elvis till andra sidan så sa det bara krasch i övre ryggen. Sen dess har jag haft svårt att överhuvudtaget vrida huvudet. Ändå så kände jag i morse att något måste jag göra, så jag tog ett varv på Jogersö. Joggade väl totalt 5 minuter, men ändå.
Petra, du kommer väl ihåg att vi ska löpträna när jag kommer ;-) Måste vi väl också för att förbränna alla margaritas vi ska sippa på på beachen.
Petra, du kommer väl ihåg att vi ska löpträna när jag kommer ;-) Måste vi väl också för att förbränna alla margaritas vi ska sippa på på beachen.
torsdag 21 maj 2009
Vi tänder ett ljus för vår älskade Eeva som för ett år sen orättvist togs ifrån oss. Barnen skulle inte ha behövt förlora sin farmor så tidigt, och Janne skulle få leva med sin fru i pensionsåren. Vi skulle kunna gå och fika och prata om livet. Vissa saker går inte att förstå. Att vi behövde förlora dig är en av de sakerna. Hoppas du vakar över oss med din värme och att du lever i en värld där du är lycklig och slipper har ont.
Saknaden är outhärdlig.
onsdag 20 maj 2009
Sköna dagar
Dagarna flyter fram i lugnt och skönt tempo nu. Igår var vi på vernissage på Neos dagis och kollade på all vacker konst som barnen gjort. Vi passade på att gå dit och hem vilket blev en promenad på dryga timmen. Idag åkte jag och min svägerska till Kila möbler och drömde oss bort hur det vore att ha härliga hörnsoffor i rotting och lyxiga dynor till. I brist på dom pengarna köpte jag lite stolar och ett caféset så vi har nåt att sitta i solen och äta frukost på. Är rätt nöjd, fick 6 stolar, ett bord och 13 solmadrasser för ynka 600 kr. Solmadrasserna fick jag i princip gratis, 5 kr tror jag att jag betalade för allihopa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
